In Sweden we call it a kick*
Nu när snöyran har lagt sig kanske det förra inläggt ter sig en aning överpeppat, men överpeppat är i dessa sysslolösa dagar ett mycket sällsynd och dyrbart humör - så jag sparar texten så jag kan titta på den en regning dag framöver.
Anledningen till allt detta PEPP var att jag äntligen, efter typ fyra månaders mer eller mindre intensivt letande faktiskt hittade ett boende i Chamonix åt mig och min planerade respolare Simpis.
Nu blir saker och ting alldeles för jävla bekant sällan som man tänker sig, och likaså fick jag erfara denna gång. Simpis fick ett annat offer he couldn't refusa, och eftersom jag kände mig sådär lagom sugen på att dela rum med tre helt okända svettisar från västkusten (vilka för övigt ställde frågan "Och vad anser du om nattliga hemsläp?" redan som punkt tre i första mailet), så kände jag att det i alla fall kunde vara läge att börja se sig om efter alternativ.
Således återgick jag alltså till mitt eviga sökande, och ganska snabbt hittade jag det som jag ska sysselsätta mig med under skidsäsong 08/09. Jag ska gå en kurs för att bli reseledare på STS Alpresor, och planerar därefter att jobba hos dem i vinter. Det är visst skitsvårt att få anställning på resebyrån, men även om jag inte får jobbet hos STS kommer jag fortfarande att befinna mig nere i Alperna i början av säsongen, och därför borde det inte vara särskilt svårt att hitta nåt annat ströjobb för att kunna hålla mig kvar där nere några månader.
Alltså har jag nu, mer eller mindre i alla fall, spikat en jäkligt skön grej att pyssla med för en tid framöver. Det ger en bra magkänsla att veta att den där alpsäsongen kommer bli av till slut, fast den kanske inte riktigt blev som jag tänkt, och den räcker heeeela dan.
- Varje dag!
* Ibland får man till det, du. Jag hade säkert t.o.m. klarat mig rätt bra fem månader i samma lägenhet som tre goa västkustare.
Anledningen till allt detta PEPP var att jag äntligen, efter typ fyra månaders mer eller mindre intensivt letande faktiskt hittade ett boende i Chamonix åt mig och min planerade respolare Simpis.
Nu blir saker och ting alldeles för jävla bekant sällan som man tänker sig, och likaså fick jag erfara denna gång. Simpis fick ett annat offer he couldn't refusa, och eftersom jag kände mig sådär lagom sugen på att dela rum med tre helt okända svettisar från västkusten (vilka för övigt ställde frågan "Och vad anser du om nattliga hemsläp?" redan som punkt tre i första mailet), så kände jag att det i alla fall kunde vara läge att börja se sig om efter alternativ.
Således återgick jag alltså till mitt eviga sökande, och ganska snabbt hittade jag det som jag ska sysselsätta mig med under skidsäsong 08/09. Jag ska gå en kurs för att bli reseledare på STS Alpresor, och planerar därefter att jobba hos dem i vinter. Det är visst skitsvårt att få anställning på resebyrån, men även om jag inte får jobbet hos STS kommer jag fortfarande att befinna mig nere i Alperna i början av säsongen, och därför borde det inte vara särskilt svårt att hitta nåt annat ströjobb för att kunna hålla mig kvar där nere några månader.
Alltså har jag nu, mer eller mindre i alla fall, spikat en jäkligt skön grej att pyssla med för en tid framöver. Det ger en bra magkänsla att veta att den där alpsäsongen kommer bli av till slut, fast den kanske inte riktigt blev som jag tänkt, och den räcker heeeela dan.
- Varje dag!
* Ibland får man till det, du. Jag hade säkert t.o.m. klarat mig rätt bra fem månader i samma lägenhet som tre goa västkustare.
Kommentarer
Postat av: sylvester
GRATTIS!
Postat av: annis
jamen ha det så himla kul då. det här inlägget hade varit ännu roligare och intressantare om du hade skrivit det på toaletten. eller i köket. eller i alperna.
Trackback
